Bondepraktikan var under långa tider en av vårt lands mest omtyckta folkböcker.

Innehållet utgöres till stor del av väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten.

Januari- Tors månad.

Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö. Äro månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.
Dansar myggen, blir det ett svårt foderår.
Är januari varm, blir skörden arm.
Om gräset växer i januari, växer det mycket sämre, när det bör växa.
Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.
Så länge lärkan sjunger före kyndelmässodag (2,a feb), så länge tiger hon ock efter denna dag.
Dimma i januari giver en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondedagen) blir det sjukligt under året.
Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig.

Dagar att beakta

Nyårsdagen Den 1/1. Det är en gammal tro att allt, som denna dag händer någon, kommer att hända hela påföljande året. Om solen skiner klart eller himmelen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen, så många dagar skall ock säden ligga i jorden, innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan betecknar det dyr tid.
Vincentiusdagen(22/1). Om denna dag är klar betyder det gott och fruktbart år. S:t Paulidagen(25/1). Är denna dag klar, betyder det god årsväxt.

Bondepraktikan var under långa tider en av vårt lands mest omtyckta folkböcker.

Innehållet utgöres till stor del av väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten.

Februari- Göje månad

Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer.
Starka nordanvindar bebåda Guds välsignelse i bondens lador.
Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår. Om solen i fastlagen skiner tidigt upp, skall allt, som sås, växa frodigt.
Är myggen talrik i denna månad, skall nästkommande utrota dem.
Ju stormigare vid kyndelmässan, desto vackrare år.
Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan, så länge tiger hon dock efter den.
Om istapparna äro långa under fastlagsnatten, blir linet långt. Torr fasta, gott år.

Dagar att beakta

Kyndelmässodagen (den 2/2) Snö denna dag bebådar snar sommar. Ansgariusdagen (den 4/2). Om denna dag är regnfri blir det ett vackert år. Doroteadagen (den 6/2). Vid Doroteatiden faller den mesta snön.
S:t Peters dag (den 22/2). Storm på denna dag gör sjöarna rena.

Mars- Vårmånad

På en torr mars följer vanligen en vacker vår. Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (21,e mars) äro vanligen stormiga. Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli. Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost kommer efter påsk och i september.
Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
Är man trogen vid plogen, håller april honom åter still. Mars snö gör frukter ve. Marsblom är ej bra, aprilblom är hälften bra, majblom är alldeles bra.
I början och slutet serverar mars sitt gift.

Dagar att beakta.

Fyrtio martyrers dag(den 9/3). Sådan väderleken är på denna dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar.
Gregoriusdagen(den12/3). Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mera kommer i marken.
Josefdagen(den 19/3). Om denna dag är klar och vacker, förkunnar det ett fruktbart år.
Benediktusdagen(den 21/3). Regn denna dag bådar mycket våt vår. Vårfrudagen(omkr den 25/3). Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

April- Gräsmånad

Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen av denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen.
Om april blåser i sitt horn, så fås en god skörd av korn.
Mars torr, april våt, och maj kan fylla bondens lador all, men april torr och ren är bonden till stort men.
April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.
En torr april är ej vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn.
Aprilsnö är så gott som fåragö. På en våt april följer en torr juni. Klart månsken i april skadar fruktblommorna.
Om tordyveln i den första vårtiden har löss framme under hakan, då är denna tid den bästa att bruka jorden.
Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att förvänta.

Dagar att beakta.

Palmsöndagen. Är det klart väder på denna dag, får kornet god växt det året. Långfredagen. Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar. Påskdagen Om denna dag är regning, blir det lite foder, men är den klar, blir det gott bete och mycket smör.
Tiburtiusdagen(24/4). Det nedan, som kommer efter första sommarnyet eller efter tiburtius, kallas kråknedan. Då är det gott att täcka hus, ty taken rivas ej ned av stormen. Regnar det i kråknedan, växer det mycket ogräs.
Markudagen(den 25/4) Är vanligen kall.

Maj- Blomstermånad

Om det regnar mycket i maj, skall det regna litet i september och tvärt om.
Dagg och kyla om aftnarna bringa ett gott foderår.
Åska i denna månad skall ej betyda gott år.
Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna.
En varm maj göder kyrkogården.
En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö.
Våt pingst gör en fet jul, men pingstdags regn är sällan gott.
På våt maj följer en torr juni.

Dagar att beakta

Philippusdagen(den 1/5). Tre nätter före denna dag och tre närmaste efteråt utgöra tillsammans med Philippus natt de s.k. "Ludde nätter", vilka sålunda äro sju. Höres då åska, blir det ett fruktbart och gott år.
Servatiusdagen(den 14/5). Efter denna dag får man varken snö eller frost. Eriksmässa(den 18/5). Om Erik kommer med ax, så kommer Olle (den 29/7) med kaka.
Urbanusdagen(den 25/5). På denna dag väntas storm och oväder. Om icke allt höstråg gått i ax Urbanusdag, blir det ett hårt år.
Regn på Krist himmelsfärdsdag bådar dålig höstskörd.
Om pingstdagen är ovan talat.
Om trefaldihetssöndagen se nästa månad.

Juni- Sommarmånad.

Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar.
Åska i denna månad förkunnar en regnig sommar, men en rik skörd.
Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.
Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt, blir även december sådan.
Regn midsommarafton är alltid långvarigt. Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.
Sådan väderlek är fyra dagar före och efter sommarsolståndet(den 21/6), sådan blir den ända till Mikaelidagen(den 29/9).

Dagar att beakta

Trefaldighetssöndagen. Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år. Salomonsdagen (den 25/6). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.
Johannes döparens dag(den24/6). Ju mera det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas. Petrusdagen(den 29/6). Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng sköld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet det samma på juldagen.

Juli- Hömånad

Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.
Vad juli och augusti icke koka, kan september inte steka.
Åska i denna månad bebådar gott kornår och stor sjuklighet bland kreaturen.
Juli motsvarar i fråga om väderlek januari. Den vecka i juli, som i både gamla och nya almanackan börjar med Sara och slutar med Jacob, kalls som bekant fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regning.
I denna månad ingår hunddagarana (rötmånaden).

Dagar att beakta

(Den 2/7). Sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.
Margaretadagen (den 20/7). Regn på denna dag tycker lantfolket icke om, enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas. Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten.
Magdalenadagen (den 22/7). Magdalena gråter gärna.
Emmadagen (den 23/7) Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.
Jacobsdagen (den 25/7). Varm och klar förkunnar en kall jul.
Sjusovaredagen (den 27/7). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor framåt.

Augusti- Skördemånad

Vindarna äro i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti medför stadig väderlek. Vad augusti ej kokar, lämnar september ostekt.

Dagar att beakta

Laurentiusdagen (den 10/8). Är dagen vacker, betyder god höst.
(Den 15/8). Om solen skiner klart denna dag, blir den påföljande veckan regnfri. Bartolomeusdagen (den 24/8). Är dagen klar, bådar vacker höst.

September- Höstmånad

Oväder i senare hälften av september efterföljs nästan alltid av starka stormar. Våt september ger torr oktober.
Dimma på aftonen betyder regn på natten.
Faller löven tidigt från träden, kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder. Sena blommor i trädgårdarna båda vacker höst och lindrig vinter.
En rik humleskörd, stark vinter och gott sädesår. När björkar och pilar länge behålla sitt löv grönt uppe i toppen, medan de tidigt fälla det på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter och god vår.
Oväder i september bebådar mycket snö i februari och mars samt ett gott sädesår. Åska i denna månad bådar ett fruktbart år.

Dagar att beakta

(Den 1/9).Sådan väderleken är denna dag, sådan förbliver den över huvudtaget under hela månaden.
Mikaelsdagen (den 29/9). Om denna dag blåser nordlig eller ostlig vind, blir vintern ej sträng.
Mild vinter följer ock, om det regnar utan blåst på Mikael.
Regnar det ej på denna dag tyder det på ett torrt nyår.
Mycket ekollon vid Mikaeltiden bådar mycket snö vid jul och stark kyla efteråt.
Äro ekollonen vid denna tid tomma och våta, inträffar en mild vinter.
Om flyttfåglarna ej draga sin kos före Mikael, betyder detta lindrigt väder åtminstone till jul.

Oktober- Slaktmånad

Mycket frost och snö bådar milt väder i januari.
Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter.
Att träden blomma ännu en gång är tecken till en lindrig vinter.
Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att förvänta även som mycket mask nästa sommar.
Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
Grönspetten förkunnar väderleken omkring tre dygn i förväg. Har han ett långt entonigt läte, blir det vackert väder, skriar han mycket, blir det regn och oväder, kommer han in i husen och skriker, då blir det ännu värre.
Domherrens ankomst är ett säkert tecken till köld och oftast även snö. Oktober varm, februari kall.

Dagar att beakta

(Den 16/10). Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade